Gårdar & leverantörer

Knalten Ekologiska Grönsaker Hökerum

Gården odlar och säljar Krav-märkte grönsaker. Odling sker med häst och handkraft. Knalten ligger vackert belägen norr om Hökerum och när man går runt på gården känns det som att de är 1800-talet.

Östragärde Gård

Gården ligger precis utanför Sätila och odlar champinjoner och olika svampar. Av champinjoner och svampar tillverkas även spännande produkter som rökta champinjoner, svampspad av sojakaraktär och champinjonrisotto.

Bocksås Eko Älekulla

Bocksås Eko har 110 kor som får beta på de gamla vackra betesmarkerna Älekulla har. Djuren slaktas och styckas på Öströö fårfarm utanför Varberg ca en timme från Älekulla. Köttet har hängmörats en längre tid så man får den bästa smaken!

Holmryds mejeri

Holmryds mejeri är en gård som ligger i det vackra Bredared en mil norr om Borås. Gården har ca 70 kor som förser gården med mjölk. Korna går fritt i en stor hall med liggbås och fri tillgång till foder, gräs och vatten. Under vår- och sommartiden kan korna gå ut till beteshagen dygnet runt.
Gården har även en gårdsbutik där de säljer sin mjölk, grädde, ostkakor och glass.

Sjömarkens hönsgård

Sjömarkens hönsgård har funnits sedan 60 talet precis utanför Sjömarkens samhälle. Gården säljer sina ägg till många butiker runtomkring.

Mjölkproduktion Kronogården

Kronogården drivs av Josephine och Niels och har ca 100 kor. De säljer sina mjölk direkt på gården i sin mjölkbutik och hos några återförsäljare i närheten. Kossorna har möjligheten att gå ut från stallen och kan vandra runt i all frihet. Kossorna är som människor och står gärna inne när det regnar eller är kallt. På Kronogården kan de välja. Kronogården är en aktiv gård där man kan få rundvisning för t.ex. skolar, men även workshops, barnkalas, osv.

Bageriet i Fritsla

Det godaste brödet görs av vatten, mjöl och salt, säger Ingrid Pasha som driver Bageriet i Fritsla och älskar surdegsbröd.



Att göra surdeg är enkelt: Börja med att blanda vatten och mjöl. Låt det stå i rumstemperatur. Efter en till två dagar kommer det att börja bubbla. Sen måste du mata surdegen så att den har något att växa med: ge den nytt mjöl och nytt vatten.

Om du sätter en helt ny surdeg får du räkna med att det tar fyra–fem dagar innan du kan börja baka. Men ny surdeg behöver man sällan sätta, har du en gång fått en surdeg håller du liv i den. När du sedan ska börja baka, tar du en klick av surdegen, sedan är det bara att tillsätta vatten, mjöl och salt, blanda ihop, det och sedan låta allt jäsa tre–fyra timmar. Vik ihop degen och tryck den luft som bildats, låt sedan jäsa ytterligare någon timme. Forma degen till bröd eller frallor, låt jäsa i kylen över natten. Sammanlagt får degen jäsa i ett dygn. Då hinner alla näringsämnen i mjölet utvecklas. Slowbaking helt enkelt. Och om du inte har tid eller lust att baka själv finns det flera goda surdegsbröd att välja mellan i webshopen.

Furulund's Gård

Furulund’s Gård är ett litet familjeföretag. Som drivs med kärlek till djuren och bra kött. På gården finns förutom grisar även värphöns som är frigående både inom och utomhus. Gården odlar en del, främst vitlök som finns till försäljning under hösten. Den odlas för hand. Gården sköts idag helt utan maskiner. Djur som inte trivs eller känner sig stressade utsöndrar ett särskilt stresshormon, hormonet stannar kvar i köttet och blir en bismak. Därför är det viktigt att grisarna har det lugnt och tryggt omkring sig hela vägen fram till slakt. På gården lever grisarna så naturligt som möjligt. Grisarna bor i hyddor fyllda med halm, stora fria ytor att röra sig på, de leker, äter och sover tätt tillsammans. När det är tid för slakt transporteras grisarna till ett lokalt slakteri, endast tio minuter bort. Gården sköter allt med transporten, lastning sker på grisens villkor. Därför kan det hända ibland att de får slakta en annan dag för då vill dom inte kliva på och då väntar dem. Den korta resan förhindrar att grisarna hinner stressa upp sig och bismak i köttet undviks. Furulund´s Gård har ett kött med mycket smak men utan bismak. Grisarna får växa i ca 1år innan dom är redo för slakt. Dom äter spannmål som odlas 5 min från gården.

Kråkarps Gårdsmejeri

Elinor och Daniel Bergvall bor på Kråkarps gård ett stycke norr om Fristad. För fem år sedan, 2015, började de och deras 42 kor leverera mjölk till den lokala ICA-handlaren. Idag har antalet produkter som gården producerar ökat avsevärt – förutom mjölk levererar Elinor och Daniel även filmjölk, yoghurt, drickyoghurt, ostkaka, färskost, kalvdans och eldost.

När vi haffar Elinor är hon precis färdig med dagens eldostproduktion, 210 eldostar finns nu färdiga för leverans.

– Vi ystar för glatta livet, säger hon och förklarar att eldosten är något så enkelt som svensk, halloumi och en produkt var popularitet ökar stort.

Traditionellt sett tillverkas halloumi på Cypern, av fårmjölk. Eldosten är den officiella svenska varianten som Svenska Gårdsmejerier fått varumärkesskyddad. Eldosten kan tillverkas på ko-, get-, får- eller buffelmjölk och det finns inget detaljerat receptkrav. Därför kan smaken variera mellan olika mejerier.

Elinor berättar att hon och Daniel hela tiden utvecklar sitt sortiment och provar olika vägar.

– Ett tag hade vi mellanmjölk, men den har vi tagit bort eftersom den inte sålde tillräckligt bra. Då kunde vi lägga tid på annat istället.

Inledningsvis skötte Daniel i princip hela gårdsmejeriets produktion med hjälp av Elinor som också hade ett jobb utanför gården. Idag har hon tagit tjänstledigt och både hon, Daniel och en anställd jobbar heltid. Dessutom får de hjälp av de tre äldsta av de fyra sönerna.



– När vi startade för fem år sedan kunde vi aldrig tänka oss att det skulle bli såhär bra. Vi kom verkligen rätt i tiden. Det finns ett stort intresse för lokalproducerat idag och folk väljer att lägga pengar på bra mat.

Vik Gård

En av våra köttleverantörer är Vik gård i Öxnevalla. Här har det varit djurproduktion i över 100 år. Men sedan 2009 drivs gården av Jimmy Johnsson och sedan 2011 får Jimmy hjälp av hustrun Caroline som även arbetar som växtodlingsrådgivare.

Både Jimmy och Caroline är uppväxta på gårdar, så livet på landet är en självklarhet.

– Jag har hjälpt min pappa hemma på gården så länge jag kan minnas, säger Jimmy och avslöjar att han hjälpte sin farfar att harva redan som åttaåring.

På gymnasiet läste Jimmy emellertid fordonslinjen och startade en karriär som foderbilschaufför – den väg Jimmy inte hittar är inte värd att hitta. År 2006 satte sig Jimmy på skolbänken för att läsa till gårdsmästare och strax därpå blev han lantbrukare på riktigt. Lantbruksprogrammet på Munkagård

Carolines väg var inte lika självklar – under uppväxten var intresset för lantbruk i princip obefintligt. Istället hägrade tankar på att bli florist. Men väl på Munkagård öppnades hennes ögon för lantbruk och hon gick lantbruksprogrammet istället. Efter några år på en mjölkgård utanför Halmstad styrde Caroline kosan till Alnarp och en lantmästarexamen. På Vik gård föder Jimmy och Caroline upp drygt 7.000 grisar om året med hjälp av två heltidstjänster samt Jimmys pappa under arbetstopparna. På gården odlar man även spannmål; vete, korn, havre, åkerböna och höstraps i en modern form av växelbruk.

– Vi försöker få bra växtföljd och på sikt bra jordar. Åkerbönan och rapsen är så kallade avbrottsgrödor och minskar risken för växtföljdsjukdomar. Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan så mycket som möjligt och använder väl utvecklade tekniker för att mäta grödans behov av gödning. I traktorn finns både dator och autostyrning via GPS som gör att vi slipper dubbelkörning som sparar diesel och gödning. Grisuppfödningen är ett bra komplement till spannmålsodlingen eftersom allt spannmål inte lämpar sig för människoföda. Både åkerbönan och delar av rapsen går till grisarna.

– Sen kompletterar vi med mineraler och vitaminer, Premix, från en samarbetspartner i Laholm som vi även tar rapsmjöl från som komplement till vårt eget spannmål. Grisarna behöver rätt proteinhalt och näringssammansättning på fodret för att växa som de ska.

Förr användes ofta soja som protein i grisfodret, men numera byter fler och fler över till åkerbönan.

– Vi tar också vassle från kesotillverkningen i Falkenberg så i huvudsak får också grisarna närproducerad mat.

Jimmy berättar att grisarna utfodras med välling fyra gånger per dygn. De ses till dagligen, får rent strö och ny halm varje dag.

– Halmen ger dem något att syssla med och låter dem följa sitt naturliga beteende.

Vik gård levererar alla sina grisar till KLS Ugglarps slakteri i Dalsjöfors. En del går sedan vidare till gårdens partner, Lillegårdens Kött & Chark i Varberg för försäljning lokalt via dem under gårdens varumärke Vik Gård. En mindre del hittar du hos oss på Lokalt från Sjuhärad.

– Vi har som ambition att öka andelen som går till lokalproducerat och tittar på att byta system där grisarna kan gå mer fritt, säger Jimmy.